Jag skrev en recension om filmen From Paris With Love för film.nu. Sen läste jag Fredrik Strages version av samma film och den är så mycket bättre! Min är mellanmjölk i jämförelse för jag förstår vad han säger, men samtidigt är det en film som är lätt att såga och jag ville inte riktigt göra det.
Mitt humör var gott och förlåtande när jag såg den vilket just nu känns som helt fel approach?
Alltid vara kritiskt, aldrig slappna av. Mitt nya mantra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar